Tillbaka
Klasser är grupper av människor med olika capability. I dagens läge har de som har stora inkomster högre capability. Finländska samhället stöder inte allas capability. Har man pengar kan man kompensera för de brister som samhället har.
Om man vill maximera allas capability kunde man använda jordens resurser i stor skala så länge de negativa effekterna inte blir större än nyttan man får av användningen. De negativa effekterna skall inte heller drabba någon klass hårdare. Men om det inte är bara är de nuvarande människorna vars capability vi bör tillgodose utan också kommande generationers capability, då måste nuvarande generationer använda en sådan mängd av resurserna att kommande generationer har samma chanser. Därmed är capability också en miljöfråga.
Miljöfrågor påverkar capability på olika sätt. Både miljöproblem och deras lösningar kan sänka capability. Gifter, föroreningar, och andra former av miljöförstöring skadar människor med mindre capability mer. Vissa lösningar till miljöproblem orsakar en massa sociala problem. Ett exempel på detta är en energiskatt som är en regressiv skatt för fattiga. De som har mycket pengar har möjligheten att leva som de önskar. Om man vill konsumera mycket energi, fast det finns en hög skatt på det, så går det.
Samhällets struktur är i många fall sådan att den skadar människors capability och miljön. Har man dåligt med pengar kan man inte välja. Om man vill röra sig tvingas man ta bilen, vill man äta är det massproducerat kött eller halvfabrikat, vill man bo, är det i ett energislukande hus. Lösningen på dessa problem är att ändra på strukturerna i samhället. Felet som ofta görs är att miljövänlighet innebär att man förväntar sig att människor gör ”dom rätta valen”. Om man är blind för detta och endast för fram konsumtionsval som lösningen på miljöfrågor leder det till att miljövänlighet endast kan uppnås av rika. Om man försöker maximera en miljövänlighet inom en omiljövänlig struktur (t.ex. ett samhälle byggt på privatbilism) så kommer man inte att uppnå ett miljövänligt samhälle.
Hur skall vi då ändra på samhället så att det både stöder capability och miljön. Här följer några illustrerande exempel på olika styrmedel som stöder capability och gör miljövänliga lösningar billiga och obligatoriska.
Trafik: Genom övergång till tät urban bebyggelse, biltullar, bilbeskattning, ökade anslag till lättrafik och kollektivtrafik kan vi frångå den bilcentrerade utvecklingen, göra det lätt, hälsosamt och billigt att ta kollektivtrafik eller lättrafik. Därmed är det viktiga att kunna röra sig, mindre viktigt att kunna göra det med personbil.
Boende: Genom att göra ett massivt energirenoveringsprogram i Finland sparar vi pengar i form av mindre elräkningar, utsläppen minskar, arbetsplatserna ökar.
Mat: Genom att sätta enskatt på mat enligt koldioxidutsläpp kan vi få hälsosammare och miljövänligare mat, till billigare pris. Genom att förbjuda annat än ekologiskt odlad mat säkerställer vi volymökning och därmed prissänkning på ekologisk mat.
Arbetstid: Genom att förkorta arbetstiden får människor större möjligheter att ägna sig åt det som verkligen höjer deras capability.
Konsumtion: Genom att införa en maxinkomst på 5000 e i månaden och en grundinkomst på 1000 e i månaden kommer man ifrån slösaktigt konsumerande samtidigt som allas capability ökar.
För att uppnå frihet måste vi beakta både capability och miljön. Miljöpolitik skall ses som en del av capability. Samtidigt som miljön skapar den ram inom vilken all annan politik måste föras om den skall vara framgångsrik på längre sikt. Samhällelig förändring är det ända sättet att uppnå miljövänlighet och frihet.
http://en.wikipedia.org/wiki/Capability_approach
Om frihet, möjligheter och miljö
12.04.2010
Jonas Biström är föreningsaktiv och studerar statskunskap vid Åbo Akademi. Hans artikel behandlar capability och strukturella förändringar mot en miljvänligt samhälle.
Människan har en grundläggande instinkt för frihet. Vad är då frihet? Frihet kan definieras som en individs möjligheter att realisera sig själv. I denna riktning går Amartya Sen med sitt begrepp capability. Capability är en term som Amartya Sen lanserat på 80-talet. Det[h1] innebär att det som du har en möjlighet att göra ingår i din capability. Med andra ord mäter man inte lycka eller egendom, utan mängden möjligheter en person har. Om då människan väljer att utnyttja alla möjligheter, eller bara sitter hemma är hans eller hennes eget val. Som exempel kan vi ta att cykla. Om det är en del av capability att cykla, skall det inte endast vara lagligt att cykla. Du måste också ha tillgång till en cykel, vägar att cykla på och en möjlighet att lära dig att cykla. Men du måste inte cykla. Vad som ingår i capability finns det många åsikter om. Nussbaum som samarbetat med Sen föreslår följande tio punkter: liv, hälsa, integritet, tanke, känsla, förnuft, samröre med andra, ett liv bland andra arter, lek och kontroll över din miljö.Klasser är grupper av människor med olika capability. I dagens läge har de som har stora inkomster högre capability. Finländska samhället stöder inte allas capability. Har man pengar kan man kompensera för de brister som samhället har.
Om man vill maximera allas capability kunde man använda jordens resurser i stor skala så länge de negativa effekterna inte blir större än nyttan man får av användningen. De negativa effekterna skall inte heller drabba någon klass hårdare. Men om det inte är bara är de nuvarande människorna vars capability vi bör tillgodose utan också kommande generationers capability, då måste nuvarande generationer använda en sådan mängd av resurserna att kommande generationer har samma chanser. Därmed är capability också en miljöfråga.
Miljöfrågor påverkar capability på olika sätt. Både miljöproblem och deras lösningar kan sänka capability. Gifter, föroreningar, och andra former av miljöförstöring skadar människor med mindre capability mer. Vissa lösningar till miljöproblem orsakar en massa sociala problem. Ett exempel på detta är en energiskatt som är en regressiv skatt för fattiga. De som har mycket pengar har möjligheten att leva som de önskar. Om man vill konsumera mycket energi, fast det finns en hög skatt på det, så går det.
Samhällets struktur är i många fall sådan att den skadar människors capability och miljön. Har man dåligt med pengar kan man inte välja. Om man vill röra sig tvingas man ta bilen, vill man äta är det massproducerat kött eller halvfabrikat, vill man bo, är det i ett energislukande hus. Lösningen på dessa problem är att ändra på strukturerna i samhället. Felet som ofta görs är att miljövänlighet innebär att man förväntar sig att människor gör ”dom rätta valen”. Om man är blind för detta och endast för fram konsumtionsval som lösningen på miljöfrågor leder det till att miljövänlighet endast kan uppnås av rika. Om man försöker maximera en miljövänlighet inom en omiljövänlig struktur (t.ex. ett samhälle byggt på privatbilism) så kommer man inte att uppnå ett miljövänligt samhälle.
Hur skall vi då ändra på samhället så att det både stöder capability och miljön. Här följer några illustrerande exempel på olika styrmedel som stöder capability och gör miljövänliga lösningar billiga och obligatoriska.
Trafik: Genom övergång till tät urban bebyggelse, biltullar, bilbeskattning, ökade anslag till lättrafik och kollektivtrafik kan vi frångå den bilcentrerade utvecklingen, göra det lätt, hälsosamt och billigt att ta kollektivtrafik eller lättrafik. Därmed är det viktiga att kunna röra sig, mindre viktigt att kunna göra det med personbil.
Boende: Genom att göra ett massivt energirenoveringsprogram i Finland sparar vi pengar i form av mindre elräkningar, utsläppen minskar, arbetsplatserna ökar.
Mat: Genom att sätta enskatt på mat enligt koldioxidutsläpp kan vi få hälsosammare och miljövänligare mat, till billigare pris. Genom att förbjuda annat än ekologiskt odlad mat säkerställer vi volymökning och därmed prissänkning på ekologisk mat.
Arbetstid: Genom att förkorta arbetstiden får människor större möjligheter att ägna sig åt det som verkligen höjer deras capability.
Konsumtion: Genom att införa en maxinkomst på 5000 e i månaden och en grundinkomst på 1000 e i månaden kommer man ifrån slösaktigt konsumerande samtidigt som allas capability ökar.
För att uppnå frihet måste vi beakta både capability och miljön. Miljöpolitik skall ses som en del av capability. Samtidigt som miljön skapar den ram inom vilken all annan politik måste föras om den skall vara framgångsrik på längre sikt. Samhällelig förändring är det ända sättet att uppnå miljövänlighet och frihet.
http://en.wikipedia.org/wiki/Capability_approach
