Tillbaka
Hur förhåller sig då arbetsmoral till moral? Moral handlar i vardagsbruk om att ge riktlinjer eller ramar för människans handlande, så arbetsmoralens uppgift blir alltså att rama in den arbetandes beteende och förhållningssätt. Det kan verka banalt då man uttalar det på detta sätt, men det blir i själva verket högst intressant ifall man förstår att det egentliga värdet ligger i det faktum att moral och arbetsmoral är frånskiljda begrepp. Berättar det inte något väsentligt om arbetsmarknaden ifall den gemene människans moraluppfattning inte räcker till, eller är omöjlig att koppla samman med den moral som bör råda inom arbetsmarknaden.
Såsom jag uppfattar arbetsmoral handlar det i grunden om att kunna bete sig i vardagslivet, att vara punktlig, komma överens med folk, sköta sina uppgifter o.s.v., alltså det man normalt hittar i en arbetsansökan. Men det sorgliga ligger främst i att dessa saker inte är motstridiga med den vanliga normen för hur man umgås med andra människor. Arbetslivet verkar alltså ha tagit över det vanliga allmänna livets plats. Människan har förändrats från det aristoteliska politiska djuret till en pjäs i den stora arbetsmarknaden samhället. Arbetsmoralen uppfattas som ett välkommet drag hos människan, problemet är att man inte kan skilja mellan den delen av "arbetsmoral" som tagit över det sociala livets dygder och den förtryckande delen, vars uppgift är att kedja människans samvete till arbetslivet. Det är denna dyrkan av arbetslivet som i det moderna samhällslivet således blir en naturlig del av det som förväntas av en människa, främst för att denna har blivit så oskiljaktig från de vanliga samhällsnormerna.
Den revolutionära marxistiske journalisten Paul Lafargue skrev år 1883 essä- pamfletten "Rätten Till Lättja". I denna pamflett hävdar Lafargue att arbetarklassen i Europa har låtit sig bedras av överklassen till att glömma bort arbetets destruktiva natur och lärt sig leva efter dogmen "Rätten till arbete".
"Med utmärglade ansikten, magra kroppar och ynkliga böner bestormar man fabrikanterna: "Gode hr Chagot, söte hr Schneider, ge oss arbete, det är inte svälten utan kärleken till arbetet som plågar oss!"[1]
Lafargues stora insikt är att attackera rätten till arbete. Arbetaren söker sig inte till jobb för att hon anser det är hennes rätt att slita ut sig för okändas vinst, det är endast en rätt, så som det är en "rätt" att leva. Kraven på arbetsmoral visar upp även denna sida av begreppet, en arbetare är en arbetare endast så långt hon måste vara det, inte på grund av att någon moralisk dragning skulle kräva detta.
I dagens samhälle präglas arbetsmoralen dessutom av en försiktighet, eller till och med en aktning, för själva arbetsförhållandet. Detta uppkommer på grund av den arbetsbrist som lyder på arbetsmarknaden som gör det svårare att få jobb och säker utkomst. Som en naturlig verkan av detta blir människor försiktigare gällande kritik och inställning till arbete. Det som finns i överflöd har ett lägre pris än det som man hittar litet av, denna marknadsekonomiska lag kan man tyvärr inte tillämpa på arbetsmarknaden.
Om arbetsmoral
12.04.2010
Mattias Lehtinen som studerar filosofi på humanistiska fukulteten vid Helsingfors universitet, har skrivit en Paul Lafargue- inspirerad artikel om arbetsmoral.
Ett utmärkande drag för den moderna arbetsmarknadens krav på arbetaren är den s.k. "arbetsmoralen". etta begrepp är dock föga undersökt eller analyserat i bredare förhållanden, ur någon väsentlig synvinkel, utom möjligen i parapsykologiska "lär dig trivas på din arbetsplats"- böcker.Hur förhåller sig då arbetsmoral till moral? Moral handlar i vardagsbruk om att ge riktlinjer eller ramar för människans handlande, så arbetsmoralens uppgift blir alltså att rama in den arbetandes beteende och förhållningssätt. Det kan verka banalt då man uttalar det på detta sätt, men det blir i själva verket högst intressant ifall man förstår att det egentliga värdet ligger i det faktum att moral och arbetsmoral är frånskiljda begrepp. Berättar det inte något väsentligt om arbetsmarknaden ifall den gemene människans moraluppfattning inte räcker till, eller är omöjlig att koppla samman med den moral som bör råda inom arbetsmarknaden.
Såsom jag uppfattar arbetsmoral handlar det i grunden om att kunna bete sig i vardagslivet, att vara punktlig, komma överens med folk, sköta sina uppgifter o.s.v., alltså det man normalt hittar i en arbetsansökan. Men det sorgliga ligger främst i att dessa saker inte är motstridiga med den vanliga normen för hur man umgås med andra människor. Arbetslivet verkar alltså ha tagit över det vanliga allmänna livets plats. Människan har förändrats från det aristoteliska politiska djuret till en pjäs i den stora arbetsmarknaden samhället. Arbetsmoralen uppfattas som ett välkommet drag hos människan, problemet är att man inte kan skilja mellan den delen av "arbetsmoral" som tagit över det sociala livets dygder och den förtryckande delen, vars uppgift är att kedja människans samvete till arbetslivet. Det är denna dyrkan av arbetslivet som i det moderna samhällslivet således blir en naturlig del av det som förväntas av en människa, främst för att denna har blivit så oskiljaktig från de vanliga samhällsnormerna.
Den revolutionära marxistiske journalisten Paul Lafargue skrev år 1883 essä- pamfletten "Rätten Till Lättja". I denna pamflett hävdar Lafargue att arbetarklassen i Europa har låtit sig bedras av överklassen till att glömma bort arbetets destruktiva natur och lärt sig leva efter dogmen "Rätten till arbete".
"Med utmärglade ansikten, magra kroppar och ynkliga böner bestormar man fabrikanterna: "Gode hr Chagot, söte hr Schneider, ge oss arbete, det är inte svälten utan kärleken till arbetet som plågar oss!"[1]
Lafargues stora insikt är att attackera rätten till arbete. Arbetaren söker sig inte till jobb för att hon anser det är hennes rätt att slita ut sig för okändas vinst, det är endast en rätt, så som det är en "rätt" att leva. Kraven på arbetsmoral visar upp även denna sida av begreppet, en arbetare är en arbetare endast så långt hon måste vara det, inte på grund av att någon moralisk dragning skulle kräva detta.
I dagens samhälle präglas arbetsmoralen dessutom av en försiktighet, eller till och med en aktning, för själva arbetsförhållandet. Detta uppkommer på grund av den arbetsbrist som lyder på arbetsmarknaden som gör det svårare att få jobb och säker utkomst. Som en naturlig verkan av detta blir människor försiktigare gällande kritik och inställning till arbete. Det som finns i överflöd har ett lägre pris än det som man hittar litet av, denna marknadsekonomiska lag kan man tyvärr inte tillämpa på arbetsmarknaden.
"När man i vårt civiliserade Europa vill återfinna spår av människans ursprungliga skönhet, måste man söka i de länder där ekonomiska fördomar ännu inte har utrotat hatet till arbetet"
____________________
[1] P.Lafargue: Rätten Till Lättja, 1883, kap.2:"Arbetets Välsignelser"
